onsdag 27 april 2011

Veef & Chi-Chi


Några av de något nyare veganska produkterna från Astrid och aporna i Malmö har börjat spridas utanför deras egen butik. Bland dessa bitar finns bland annat Chi-Chi och Veef.

Veef smakar lite som en blandning mellan Tzay och kinafärs med en lätt smak av svamp. Chi-Chi smakar än mer som Tzay och har enligt mitt tycke lite mer smak är Veef och kan därför ätas utan att bitarna behöver marineras eller kryddas något avsevärt. Veef passar mycket bra i grytor. Dessa två produkters konsistens passar bra både på grillspett och i grytor.

Testa själv!


tisdag 19 april 2011

Djurens Rätts nya forum!


Nyheten att Förbundet Djurens Rätts nya forum kommit igång, nådde idag ut till delar av deras medlemmar.
En glädjande nyhet! Detta välkomnar vi!

fredag 8 april 2011

"Babel" är köttsubjektivt


För att vara ett kulturprogram, som borde vara genomtänkt, är ”Babel” ett populistiskt program som förhåller sig partiskt i förhållande till programledarens och de övriga deltagarnas djurköttkonsumtion och djurens reella situation. De accepterar att djur dödas från ett egoistiskt perspektiv som inte längre borde ha någon relevans i vårt samhälle.

Djur finns inte till för att utnyttjas, säljas eller dödas. Människor har i de flesta fall ett val kring vad de ska äta. Det finns inga rimliga argument för att döda djur för att få mat. De veganska matprodukternas explosion är den riktiga matrevolutionen. Något alla borde vara glada och tacksamma för. Människor svälter i många delar av världen på grund av västvärldens överkonsumtion, överproduktion och sneda fördelning. Det blir mer mat till alla om vi inte går omvägen via andra djur.

Slutar du äta djur vinner alla på följderna av detta. Färre djur kommer då tvångsinsemineras och färre djur kommer födas fram endast för att lida och dödas. Men lidandet är inte det enda problemet, själva utnyttjandet är ett större sådant då människors sneda verklighetsuppfattning om andra djur får dem att se på dem som produkter och produktionsmedel. Det är naturligtvis helt fel.

”Babel” är ett av de dummaste och mest förnekande programmen jag någonsin sett. Efter Djurrättsalliansens avslöjande om grisindustrin borde åtminstone kulturfolk som jobbar i media ha koll på att situationen i Sverige inte är mycket bättre än i övriga västvärlden. Djurens situation är förfärlig var de än utnyttjas, dödas eller förnedras.

Varför var det inte en riktigt djurrättsinsatt person med åtminstone för att spräcka den självgoda förtryckaråskådningen i programmet? Behövde de inte ens ett alibi, så att det kunde verka som om programmet tagit ämnet på allvar?

SVT:s kulturprogram ”Babel” har inte lärt sig något alls.

Källa: http://svtplay.se/t/102834/babel kolla 20 minuter in i program 3 av 24 och framåt.

Farväl köttindustri – försvarstalet

Ida-Lovisa Rudolfsson ingick tillsammans med Fredric Carlsson-Andersson och Pelle Strindlund i djurrättsgruppen Farväl köttindustri, som den 5 augusti 2001 oskadliggjorde slakteriutrustning för en kvarts miljon på Skövde slakteri. Denna slutplädering läste Ida-Lovisa Rudolfsson upp under rättegången i Skövde tingsrätt i februari 2002.

Slutplädering i Skövde tingsrätt:


I och med att du köper ett paket köttfärs i din lokala Konsumbutik betalar du för att grisar misshandlas med sparkar och slag i trånga och smutsiga inhägnader, att kalvar står och väntar på döden i fler timmar i utrymmen där det inte finns plats att lägga sig ned, du betalar för att dräktiga kossor ska sprättas upp medan kalvarna fortfarande lever i deras magar.
     Den 5 augusti förra året gick vi in på Skövde slakteri, vi bröt av eggen på knivar och sågar och gjorde maskiner obrukbara. Redskap som på löpande band skulle användas till att ta livet av individer som önskar att leva.
     Vi oskadliggjorde denna utrustning för djurens skull och för att visa att det djurplågeri som förekommer inne på de svenska slakterierna inte borde ha någon legal plats i vårt demokratiska samhälle. Vi ville visa att det inte räcker med fina ord på papper om djurskyddslagar och individens rätt, utan att det krävs att maskinerna konkret monteras ned. Vi ville väcka ifrågasättandet, eftertanken och medvetandet hos alla de som var dag väljer att passivt titta på eller sponsra köttindustrin med pengar och bidra till att djurplågeriet fortsätter.
     Göran Persson uttalade sig om vår aktion, han sa att han kunde förstå oss men att våra metoder var fel. Jag frågar mig då: vilka metoder som egentligen är rätt? Att veta vad som pågår men att inte göra något åt det, är det en bra metod?
     En sådan passivitet borde istället vara straffbar.
     Idag vet alla. Göran Persson vet, konsumenterna vet. I och med TV-bilder, tidningsartiklar och radioprogram har sanningen om förhållandena i de svenska slakterierna tagit klivet rakt in i Sveriges vardagsrum. Jag frågar mig: hur länge ska vi titta på? Hur länge ska vi låta djurplågeriet fortgå? Sverige skryter med sina, djurskyddslagar, världens bästa heter det. Men vad hjälper det om lagarna inte följs.
     I stället verkar det gå åt andra hållet. Samtidigt som insynen blir allt mindre och det krävs smygfilmning för att vi ska se vad som förekommer, lägger ett av Sveriges största slakterier ner djuromsorgsgruppen och veterinärer som vågar anmäla missförhållandena blir utmobbade eller avskedade.
     Är det då rätt metoder de folkvalda använder sig av?
     Det krävs mycket mer än vackra ord och lagar på papper, lagar som ändå inte följs, och det krävs att det sker nu. För varje dag vi väntar, står still och tittar på drabbas tiotusentals djur. Det handlar om kännande individer, det handlar om liv. Det krävs att slakterierna, den storskaliga djurindustrin monteras ned.
     Vi i ”Farväl köttindustri” började symboliskt denna nedmontering den 5 augusti. Ni anser att vi begick ett brott. Jag menar att vi tog det ansvar som djurindustrin, politikerna och medborgarna vägrar ta. Vi bröt mot äganderätten och är åtalade skadegörelse. Men är inte den skadegörelse som sker på djuren mycket värre? Är inte respekten för liv betydligt viktigare än materia och pengar? Borde det inte vara Skövde slakteris VD och alla andra som tjänar pengar på att djur misshandlas och dödas under groteska förhållanden som begår ett brott? Borde det inte vara alla de som vet hur djurens misshandlas men ändå väljer att blunda för det, eller än värre fortsätter sponsra det, som begår ett brott? Borde det inte vara ett brott att som demokratisk medborgare inte se längre än till sina ingrodda vanor och tillfredsställandet av smaklökarna?
     I stället för att här idag straffa oss borde vi bli frikända och ni se vår aktion som en början.
     En början som bör följas av eftertanke, i ett samhälle där man tar ansvar för alla individers bästa, i ett samhälle där djurindustrin inte tillåts att existera.


Källa: ”En dag ska alla djur leva i frihet – Civil olydnad för djuren”, Johan Jaatinen (redaktör). Yelah förlag, 2004.

Räddningstjänstens sjätte aktion gick under namnet Farväl köttindustri. Farväl köttindustri kan du läsa mer om på denna sida: http://www.raddningstjansten.org/byebyemeat/

tisdag 5 april 2011

”Unity” & “How I Became An Elephant”

I anslutning till en visning i december 2010 av dokumentärfilmen How I Became An Elephant ska en trailer för uppföljaren till Earthlings Unity – ha visats. Att vara uppföljare till Earthlings, tidernas kanske mest inflytelserika dokumentärfilm i ämnet djurrätt, sätter press på produktionsbolaget Nation Earth och förväntningarna är höga på Unity. Vi kan vänta oss mer från Nation Earth, då både kommande Unity och lite äldre Earthlings (från 2005) är delar i en trilogi.

How I Became An Elephant rör liksom Earthlings om i grytan, det uppges att det händer att folk blir veganer efter att ha sett den. Klicka på denna länk om du vill se trailern för elefantfilmen och läsa mer om den.

Både How I Became An Elephant och Unity beräknas bli färdiga under 2011. Fler filmnyheter kommer!